När Norrköping växer ökar också kraven på stadens kremationsanläggning. Just nu renoveras Norrköpings krematorium för att möta en hållbar framtid.
Krematoriet ska dimensioneras för att kunna hantera Norrköpings stigande befolkningsmängd och kommer även miljöanpassas för att göra minsta möjliga klimatavtryck. Även intressanta kulturhistoriska värden återställs i byggnaden.
Norrköpingsbor som promenerar i Folkparken med sina vackra omnejder kan inte undgå att märka att något är i görningen uppe vid krematoriet. Anläggningen är avspärrad med byggstaket.
Då och då hörs varningsljud och dova knallar av sprängningar och maskiner med byggmaterial kör fram och tillbaka över området. Det är inte ovanligt att Kyrkogårdsförvaltningens telefonväxel får ta emot samtal från Norrköpingsbor som vill veta vad som är på gång.
Arkitekterna vid Fredriksson arkitektkontor AB med Felix Freudenthal Lotz i spetsen, har tagit fram ritningar på hur Norrköpings krematorium kommer att se ut när det är färdigställt år 2022. Bland annat kommer två helt nya kremationsugnar installeras, som drivs helt fossilfritt med RME rapsmetylester.
Vad gäller den kulturhistoriska biten återställs bland annat den vackra pelargången som funnits utomhus längs långsidan av Himmelstalunds kapell.
Även det igensatta fönstret framme vid koret i ceremonisalen öppnas åter upp och får kasta sitt ljus på fresken av Olle Hjortzberg, som på ett finurligt sätt utnyttjat just fönstrets ljus över målningen, vilken hade gått förlorad när det stora fönstret minskades på 1960-talet.
När Norrköpings krematorium stod klart 1938 var den en av de första stora funkisbyggnaderna i sitt slag och mycket intressant i arkitektkretsar.
Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee stod för ritningarna, men innan dess hade arkitekten Carl Bergsten fått rita sitt förslag, som fått avslag. Om Carl Bergstens förslag hade beviljats hade Norrköping haft en egen pyramid! Bergstens första förslag var just en pyramidbyggnad, med förbränningsugnen finurligt gömd i pyramidens topp.
Carl Bergstens förslag orsakade het debatt under 30-talet, som till stor del fördes via hetlevrade insändare i lokalpressen, den så kallade krematoriestriden. I dagens läge kunde man inte vara mer överens om hur krematoriet ska se ut, nu när Norrköpings krematorium byggs för att klara kraven inför framtiden.
