En kartläggning från solenergiföretaget Otovo, baserad på mer än 30 000 solcellsinstallationer i Europa, visar att andelen hushåll som väljer batterilagring har ökat från 2 procent i maj 2021 till över 70 procent i slutet av 2024. I Sverige är siffran ännu högre. Kostnaden för batterier har sjunkit markant, vilket gör att fler husägare ser möjligheter att öka självförsörjningen av el och minska nätberoendet.

Bland Otovos svenska kunder väljer för närvarande hela 76 procent att installera ett batteri tillsammans med sin solcellsanläggning. Trenden går också mot batterier med större kapacitet, mest populärt på den svenska marknaden är 10 eller 14 kWh. Samtidigt har batterikostnaderna sjunkit kraftigt globalt, vilket gör energilagring mer tillgängligt. På tre år (2022–2024) har kostnaden för ett 10 kWh batteri minskat från cirka 6 250 till 4 390 euro i genomsnitt, vilket motsvarar en nedgång med 30 procent. Den här utvecklingen, i kombination med fluktuerande energipriser, driver fler husägare att integrera batterier i sina solsystem.

– Solcellsbatterier gör husägare mer energioberoende, mer motståndskraftiga och mer hållbara, och därmed också mer ekonomiskt lönsamma. Genom att hushållen kan lagra och använda sin egen solenergi när de behöver den ger batterierna större kontroll över elförbrukningen, vilket minskar beroendet av elnätet samtidigt som det säkerställer stabilitet under perioder med hög efterfrågan. I takt med att batterikostnaderna fortsätter att sjunka inser allt fler husägare värdet av energilagring som en integrerad del av sin solcellsinvestering, säger Andreas Thorsheim, vd på Otovo.

Minskad sårbarhet vid strömavbrott

Klimatförändringarna och det osäkra läget i omvärlden har aktualiserat frågan om hushållens energiresiliens. Elnätet riskerar att drabbas av extremväder, sabotage eller cyberangrepp som i värsta fall kan orsaka långvariga strömavbrott. Solceller med batterilagring minskar hushållens sårbarhet vid en krissituation.

För att en solcellsanläggning ska kunna förse hushållet med el under ett strömavbrott krävs backup-funktionalitet. Otovo ser ett växande intresse för sådana lösningar – inte bara i Sverige utan över hela Europa – i takt med att fler husägare prioriterar energiresiliens och självförsörjning. Hur länge elen räcker vid ett strömavbrott beror bland annat på hur mycket el som produceras, batteriets storlek samt vilka enheter som är anslutna till backup-systemet. Om man begränsar användningen till det mest nödvändiga såsom kylskåp, WiFi och grundläggande LED-belysning kan batteriet ofta leverera el i flera dagar. En smart konfiguration säkerställer att kritiska behov prioriteras effektivt.

Utbyggd batterikapacitet

Enligt Svensk Solenergi förväntas en kraftig expansion av batterikapaciteten de kommande åren. Tillgänglig stationär batterikapacitet, i villor och kommersiella fastigheter, beräknas öka från 1,5 GWh/h (2024) till 4,1 GWh/h (2028). På privatmarknaden bidrar skattereduktionen för grön teknik till uppsvinget för batterier. Den uppgår till 50 procent av kostnaden för arbete och material vid installation av system för lagring av egenproducerad elenergi, maximalt 50 000 kronor per person och år. Enligt statistik från Skatteverket ökade de beviljade bidragen för energilagring med cirka 40 procent under 2024, från 1,4 till 2 miljarder kronor. Samtidigt ökade antalet köpare från 42 000 till 55 000.

Det är betydligt mer kostnadseffektivt att installera batteri och solpaneler samtidigt än att göra det vid separata tillfällen. Då undviker köparen dubbla kostnader för logistik, arbete och eventuell konfigurering av systemet. Enligt Otovos beräkningar kan batterikostnaden nästan halveras på detta sätt.

Ökad självförsörjning och lönsamhet

En genomsnittlig svensk solcellsinstallation på 10 kW genererar cirka 8 000–10 000 kWh/år. Genom att installera ett 10 kWh batteri ökar förbrukningen av egenproducerad el från cirka 20 procent till omkring 70 procent, vilket minskar nätberoendet och sänker elräkningen. Med en energiassistent (Home Energy Management System) går det att optimera energiförbrukningen ytterligare. Dessutom har regeringen föreslagit att skattereduktionen för såld solel på 60 öre per kWh, den så kallade 60-öringen, ska avskaffas den 1 januari 2026. I så fall kommer det bli betydligt mer förmånligt att använda sin egenproducerade solel, jämfört med att sälja den via elnätet.