Text: Joakim Henriksson, VD OBOS Sverige, Sofia Ljungdahl, VD OBOS Nya Hem
Vid årsskiftet sänkte den norska regeringen kravet på kontantinsats vid bolån – från 15 till 10 procent. Syftet var tydligt: att göra det möjligt för fler att äga sitt hem. Norge agerade snabbt. I Sverige ligger en färdig utredning med i stort sett samma förslag, men regeringen dröjer. Det är dags att Sverige följer efter. Varje månad som går växer inlåsningen på bostadsmarknaden – samtidigt som en hel generation unga riskerar att permanent stängas ute.
Utredningen om bolånetaket och amorteringskraven presenterades i november. Slutsatsen var tydlig: dagens regelverk bidrar till att stänga ute förstagångsköpare, såväl unga som äldre, från bostadsmarknaden. Ett centralt förslag i utredningen är att höja bolånetaket från 85 till 90 procent – samma reform som Norge redan infört. För ett genomsnittligt hushåll skulle det innebära ett ökat låneutrymme på uppemot 300 000 kronor – en skillnad som kan vara avgörande för möjligheten att köpa sin första bostad eller inte.
Men i stället för beslut har förslagen fastnat i det politiska maskineriet. Resultatet? Ett Sverige där bostadsbyggandet sjunker till rekordlåga nivåer, där unga vuxna tvingas spara i årtionden för att få råd med kontantinsatsen. För många förstagångsköpare är just bristen på kontantinsats det största hindret, även för den som har betalningsförmåga och klarar kreditkraven. Ett höjt bolånetak skulle drastiskt minska tiden det tar att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
Ägandet som verktyg för trygghet, inkludering och rörlighet på bostadsmarknaden
På OBOS, som medlemsägd bostadsutvecklare, ser vi återkommande hur dagens regelverk slår. Vi möter unga vuxna med jobb och stabil ekonomi – men som inte får lån på grund av kravet på 15 procent kontantinsats. Samtidigt kan andra med samma inkomst kliva rakt in på bostadsmarknaden – tack vare föräldrar som kan stötta med kontantinsatsen. I andra änden ser vi också äldre hushåll som vill flytta från en för stor bostad, till ett mer tillgängligt boende – men nekas bolån trots att de har god ekonomi och låga kostnader.
Att bredda och underlätta det ägda boendet är inte bara ett bostadspolitiskt mål. Det är också ett verktyg för ökad trygghet, inkludering och rörlighet på bostadsmarknaden samt möjligheten att flytta dit exempelvis utbildning, jobb eller kärlek tar en. Ett höjt bolånetak skulle inte öka hushållens risknivå nämnvärt – särskilt inte om andra skyddsregler ligger kvar. Men det skulle korta sparandetiden för förstagångsköpare och öppna dörren till den ägda bostadsmarknaden för fler.
Rätt tid – rätt förslag
Förslagen finns. Utredningen är tydlig. Norge har visat att det går. Samtidigt finns växande stöd i Sverige: flera partier i riksdagen har öppnat för att reformera bolånetaket liksom organisationer som Byggföretagen och Svenskt Näringsliv. Vi har en bostadsmarknad som behöver en stimulansinjektion – inte fler bromsklossar. Och vi i branschen har redan tagit steg för att sänka trösklar för fler på många olika sätt.
OBOS har lanserat boköpsmodeller som OBOS Deläga med möjligheten att köpa halva bostaden – och äga resten tillsammans med oss. I Sverige har modellen redan hjälpt knappt 70 förstagångsköpare in på bostadsmarknaden. Men vi vet att boköpsmodeller allena inte räcker. Det krävs också ett regelverk som speglar dagens ekonomiska verklighet – där högre räntor och stigande byggkostnader drabbar de som vill komma in på bostadsmarknaden eller behöver flytta när livet får nya förutsättningar.
En analys framtagen av Byggföretagen i samarbete med konsultföretaget Evidens visar att reformer som höjt bolånetak och förenklade amorteringskrav – i linje med utredningens förslag – skulle kunna leda till mellan 22 000 och 33 000 fler bostäder under en tioårsperiod. Det skulle vara ett välkommet tillskott i ett läge där bostadsbyggandet befinner sig på historiskt låga nivåer.
Två saker regeringen kan göra – nu:
Släpp fram förslaget om höjt bolånetak från 85 till 90 procent, det ökar tillgängligheten på bostadsmarknaden för fler.
Inför det färdigutredda startlånet för förstagångsköpare, som gör det möjligt att låna till kontantinsatsen.
Ett breddat ägande behövs – och det kräver politiskt mod. På längre sikt bör Sverige också införa ett statligt bosparande för unga – liknande de modeller som redan finns i våra grannländer. Men det tar tid, därför måste vi börja med att sänka trösklarna här och nu. Att höja bolånetaket är inte ett hot mot svensk ekonomi. Det är en möjlighet att skapa rörlighet på bostadsmarknaden, stimulera bostadsbyggandet och ge fler chansen till ett tryggt steg in på den ägda bostadsmarknaden. Låt oss inte kasta bort den chansen.
