Hur kan vi utforma våra städer på ett sätt som gör dem renare och mer hållbara för kommande generationer? Denna fråga har blivit alltmer aktuell i takt med att urbaniseringen fortsätter att öka. I Sverige pågår en lång rad projekt och satsningar kring både bostäder, industri och stadsutveckling som syftar till att förbättra luftkvaliteten och minska skadliga utsläpp.

Flera kommuner ser över sin kollektivtrafik, inför mer grönska i stadskärnor och satsar på energieffektiv byggteknik för att skapa trivsamma och sunda miljöer. Men hur förvandlar vi dessa visioner till konkreta åtgärder, särskilt när det kommer till inomhusmiljön som är en avgörande komponent för människors hälsa?

Inomhusluften – en avgörande faktor för hälsan

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) spenderar människor i urbana områden i genomsnitt upp till 90 procent av sin tid inomhus.* Detta innebär att inomhusluften är minst lika viktig som stadens utomhusluft. Problem som radon, oregelbundna luftflöden och gamla ventilationstekniker kan leda till en ökad risk för hälsobesvär, framför allt i äldre fastigheter. Samtidigt har många städer historiskt sett haft bristande regelverk och kunskap när det gäller systematisk uppföljning av inomhusmiljön. Folkhälsomyndigheten betonar att regelbunden ventilation och rengöring av ventilationssystem är nycklar till att minska exponeringen för radon och andra luftföroreningar.

Helhetsgrepp på luftkvalitet i nyare projekt

I flera nyare projekt runtom i landet har man därför börjat ta ett helhetsgrepp på hur luftkvaliteten kan förbättras. Det handlar inte bara om att installera avancerade filter eller byta ut fläktaggregat, utan också om att anpassa ventilationen efter fastighetens förutsättningar och det lokala klimatet. Särskilt i tätorter där luftomsättningen kan vara bristfällig krävs det att fastighetsägare, förvaltare och kommuner samarbetar. Denna typ av samarbete märks i projekt där flerfamiljshus genomgår omfattande renoveringar för att dels minska sin energiförbrukning och dels uppfylla strängare krav på inomhusluft.

Ventilation & stadsutveckling

I städer som Västerås, där man satsar på hållbar stadsutveckling, är det särskilt relevant att uppmärksamma hur ventilationen påverkar både hälsa och fastigheters livslängd. I Västerås har flera fastighetsägare och bostadsrättsföreningar insett vikten av att modernisera sina ventilationssystem. Många äldre byggnader har undermålig ventilation som kan leda till fukt- och mögelproblem, vilket i sin tur påverkar både byggnadens skick och de boendes hälsa. Genom att satsa på bättre ventilation i Västerås skapas renare och friskare miljöer, både i privata hem och på arbetsplatser. Dessa åtgärder hänger ofta samman med större stadsförnyelseprojekt, där målet är att minska den totala miljöbelastningen och samtidigt skapa mer attraktiva bostadsområden.

Radonsanering – en viktig åtgärd för hälsosamma hem

En annan viktig punkt är radonsanering. Sverige är ett av de länder i världen som har vissa regionalt förhöjda radonhalter i marken. Detta kan, om det inte åtgärdas, leda till hälsorisker på sikt. Nya bostadsprojekt i kända radonområden planeras nu ofta med särskilt fokus på radonmätningar och radonskyddande konstruktioner. Samtidigt genomförs nya satsningar på att undersöka äldre fastigheter, där radonvärdena kan vara höga och ventilationslösningarna föråldrade. Dessa åtgärder blir allt vanligare i takt med att intresset för hållbara fastigheter och grön stadsutveckling ökar.

Gröna inslag & hållbara transporter

Några kommuner har tagit detta ett steg längre genom att integrera grönområden, småskaliga vattenreningssystem och eldrivna stadstransporter i sina utvecklingsplaner. Målet är att skapa städer med lägre utsläpp av föroreningar totalt sett, inte bara inomhus, utan även i luften vi andas ute på gator och torg. Genom stadsodlingar och större trädplanteringar minskar man dessutom uppvärmningen av stadskärnor, vilket kan ha en positiv effekt på luftflöden. Dessa gröna inslag bidrar samtidigt till att skapa trevliga utemiljöer som främjar rörelse och sociala möten.

Vikten av professionell expertis & modern teknik

Trots de breda insatserna fortsätter ren inomhusluft att vara en av de grundläggande faktorerna för mänskligt välbefinnande. För många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är det därför nödvändigt att anlita professionell expertis när det gäller installation, underhåll och optimering av ventilationssystem. Även om nyproduktion ofta förses med moderna aggregat och system kan utmaningarna vara stora i äldre byggnader, där ursprungliga ritningar och ventilationslösningar inte alltid tar hänsyn till dagens energikrav och boendestandard.

Framtidens hållbara stad

Det är därför inte konstigt att projekt för upprustning av befintliga byggnader blir alltmer efterfrågade. Den globala klimatdebatten och nya regelverk på både EU-nivå och nationell nivå driver på utvecklingen, vilket skapar en positiv spiral av innovation och nytänkande. Genom att dra lärdom av lyckade exempel, exempelvis stadsdelar som implementerat lokala energilösningar och centrala ventilationssystem, kan fler kommuner och företag effektivisera och förbättra stadsmiljön.

En gemensam insats för friskare städer

Sammantaget finns det starka skäl att fortsätta fokusera på både inomhus- och utomhusluft. Målet är att göra våra städer renare, mer hållbara och behagligare att vistas i. När olika aktörer, alltifrån fastighetsutvecklare och miljöingenjörer till kommunpolitiker och forskare samverkar, skapas framtidens svenska städer där frisk luft är en självklarhet. Det är i detta samspel som ny teknik, kunskap och god planering banar väg för projekt som inte bara är moderna och innovativa, utan också bidrar till en hälsosammare vardag för alla invånare.