Högskolan i Borlänge genomgår ett ordentligt ansiktslyft. Den gamla högskolan byggs om till en toppmodern gymnasieskola med verksamhetsanpassade lokaler för undervisning. Lärare och elever kan se fram emot sina första lektioner höstterminen 2025.

Den gamla 90-talsbyggnaden har snart gjort sitt som högskola.

Sedan hösten 2023 har studenter, lärare och undervisning successivt slussats ut för att ge plats åt den nya gymnasieskolan utrustad med den senaste tekniken. Hållbarhetsambitionerna är höga och nivån som eftersträvas är snäppet högre än Miljöbyggnad silver, trots att byggnaden inte ska miljöcertifieras.

– Vi får inte tillbaka värdet på certifieringen, ingreppen är för stora. Men vi utgår alltid från GBC:s riktlinjer gällande materialval och installations- och byggnadsteknik. Vi har även en träbyggnadsstrategi etablerad i miljö-och hållbarhetsmålen i Borlänge kommun som vi efterlever, förklarar Fredric Eriksson, projektledare och beställare på AB Hushagen.

Av de 15 000 kvadratmeterna som byggs om, blir betongstommen kvar och man rumsbildningen i största mån för att minimera miljöpåverkan. Allt material är godkänt av Byggvarubedömningen med målsättningen att jobba med trä i största utsträckning.

Vilket syns i installationsutrymmena på taket i korslimmat trä och med massiv trästomme. Skolan kommer att ha en solcellsanläggning på 130 kW, fastighetens kylsystem uppdateras med en modern kylcentral som ska anslutas mot det kommunala fjärrkylenätet och alla fönster uppgraderas med hög klass beträffande energi och solinstrålning för att förbättra energiprestandan.

– Fastigheten blir nästintill självförsörjande. Vi bygger en toppmodern skola och har automatiserat så mycket vi kan. Sensorer på väggarna känner av värme, kyla och koldioxidhalten i luften, och styr värmen från radiatorerna. Man ska inte ens behöva öppna fönstret för att vädra, säger Fredric Eriksson.

De största satsningarna har gjorts på inomhusklimatet och man har tagit i beaktning att flertalet datorer i bruk i ett klassrum påverkar värmelasten och studiemiljön. Även inomhusbelysningen anpassas efter vädret för att hålla humör och energinivån uppe hos dem som vistas i lokalen. Något som kräver optimal drift på alla installationer. Vissa av sensorerna är smarta över tid, och systemet lär sig vardagliga rutiner gällande värme, kyla och luftmängder sett till klockslag, veckodag och yta.

Fredrik Eriksson menar att framgången ligger i ett transparent arbetssätt utan prestige där alla entreprenörer har insikt i miljömål och ambitioner. Men att bygga om en skola är inte fritt från utmaningar, något som Thomas Jansson, affärschef på Byggpartner i Dalarna, instämmer i

– Det låter, vi är i vägen och det luktar. Att utföra ett projekt i den här omfattningen under pågående verksamhet, inte minst undervisning, kräver hänsyn och eftertanke. Men samarbetet med högskolan har gått bra och vi ligger i fas enligt tidsplan. Vi ser enormt fram emot att de ska flytta in i sina nya fräscha lokaler hösten 2025.

För att bygga mer hållbart i framtiden tror Thomas Jansson att nyckeln ligger hos byggherrar och arkitekter. Han menar att man ofta köper in nytt material för utseendet istället för att se till praktisk funktionalitet. Samt att nå högt satta kravställningar och kvalitetsnivåer med återbrukat material kräver mycket handpåläggning och är dyrt.

– Det handlar om kundens förväntningar. Kan de godta estetiska skavanker blir det lättare att återbruka. Det vore bättre med ordentliga inventeringar på befintligt material och byggnader eller att sätta nivån för återbruk tidigt i processen, inte avvika från planen och lära oss på vägen. Här finns en stor förbättringspotential inom branschen.

Fakta

Beställare: Fastighets AB Hushagen


Totalentreprenör: ByggPartner i Dalarna AB


Arkitekt: Mondo arkitekter Dalarna AB


Byggtid: augusti 2023–augusti 2026


Bruttoyta/BTA: 15 000 kvm.

Kostnad: 300 milj. Kronor